Från Teaterskolan till Stockholms Dramatiska Högskola

Intervju med Sara Ribbenstedt (VT/HT 2011)

Varför ville du gå Boulevardteaterns teaterskola?

Sommaren innan jag sökte till skolan var jag i Hablingbo på Gotland och såg en mimföreställning för första gången i mitt liv.
Innan hade jag bara hållit på med dans. Därefter gick jag direkt hem och googlade på teaterutbildningar och hittade Boulevardteatern.

Jag läste om skolan och kände att det var helt rätt utbildning för mig. Jag gillade upplägget. Mimen i kombinationen med den mer traditionella teatern. Alla delkurserna skulle ge mig många olika ingångar. Hade dansen med mig sen tidigare men var också intresserad av teater.
Tänkte att det var ett bra forum att börja i. Det kändes spännande att få träffa alla andra som skulle gå på skolan.

Sen hade jag ett fint barndomsminne av Boulevardteatern. Jag fick vara med när regissören Sissela Lindblom behövde en referensgrupp till sin föreställning Flickor. Jag har också alltid bott på söder och gått förbi teatern många gånger. Allt detta gav mig gav mig en positiv känsla.

Vad lärde du dig under utbildningen?

Jag samlade på mig verktyg genom de olika blocken.  Jag lärde mig hur viktigt det är att inte förlora lekfullheten och lusten. Att inte förlora sig i tankar om rätt eller fel. Vad som är bättre eller sämre när man ser till olika spelstilar. Jag fick en extremt öppen attityd till teatern. Det var också bra att vi fick spela mycket för publik.

Har du haft någon nytta av utbildningen när du började på Stockholms Dramatiska högskola?

Jag hade aldrig kommit in på mimprogrammet om jag inte hade gått Boulevardteaterns Teaterskola. Idag tänker jag att utbildningen på Boulevardteaterns teaterskola är så himla fint att ha i ryggsäcken.

De dagar på Stockholms Dramatiska Högskola när det kändes motigt och trögt brukade jag tänka på Boulevardteatern.
Förnimma känslan av leken. Då blir allt lite lättare och roligare.

Hur ser du på framtiden?

Jag vill både spela, koreografera och regissera, gärna utomlands. Drömmen är nog att jag jobbar med något kompani i Belgien eller Holland där det finns större utrymme för det som inte är traditionell talteater.